24 februari 2010 – dag 6

Att bajsa på kalfjället – en vinterguide

Petter bajsar på fjällbjörkMånga som vi stött på – vänner, bekanta, personer som lyssnat på våra föredrag, med flera – undrar ofta hur vi egentligen gjorde våra behov under våra 90 dagar i Sarek.

När Joel och jag blev intervjuade i Studio Ett så svarade Joel “Snabbt och smärtfullt”. Och det är väl lite så man kan se på det. Men inte alla gånger!

På bilden ser du Petter balanserandes på en krökt fjällbjörk medan han låter fekalierna lämna sin expeditionslekamen. Förlåt Petter, du var bra på många saker, bland annat var du vår McGyver, men en av dina största talanger var att snabbt finna de här fina bajsträden.

Från Rovdjurstorget och ner genom Rapadalen finns det skog eller skogsliknande terräng. I övrigt består Sareks nationalpark till största delen av kalfjäll. Det var alltså inte så många gånger som vi hade möjlighet att sitta fint skyddad i skogen dinglandes med benen på en lätt sviktande björkstam på detta vis. Hur gjorde vi då? Häng med på en crash course i fjällbajsning!

Att bajsa på kalfjället, av Josef Larsson:

Situation 1. Du befinner dig på tur dragandes pulka i dalgångarna och tänker prutta lite men FAN(!), det verkar som att det blev en aning för mycket kokosfett i frukosten… Kom det i byxan? Det känns onekligen så! Läget är akut! Vad göra?
– I detta läge finner jag ingen annan råd än att bara sätta sig ner på huk och, så att säga, tömma sig fortast möjligt. Eventuellt kan man ta skydd bakom pulkan om den är högt lastad, för att på så vis skyla sig från vänner på tur. Den är även bra att hålla i. Är man inte så kinkig så sätter man sig helt enkelt bredvid sina polare – då fungerar denne som hållare. I detta läge (och i alla andra lägen) är det bra att ha en så kallad bajslucka på sina byxor, för en smidigare tömning. När de primära exrementerna har avlägsnats kroppen så är det viktigt att byta position. Att sitta länge på huk får blodet i låren att stasa sig och mjölksyra kan bildas. För en mer ergonomisk position se situation 2.

Situation 2. Du befinner dig på tur dragandes pulka i dalgångarna och känner att det vore gött att skita lite. Du har inte allt för mycket tid då målet för dagen fortfarande är någon timme bort, så det måste gå hyfsat fort.
– Min absoluta favoritposition i det här läget är helt enkelt att sitta på knä! Det krävs dock några små förberedelser. Leta upp en liten uppförslutning. Det behövs inte mycket, bara några graders lutning för att minska belastningen på knäna. Först sparkar man upp ett hål i snön med pjäxan. Därefter knäpper man upp bajsluckan och sätter sig sedan på knä med en pjäxa på varje sida om det hål man just sparkat upp. Man ska sitta lite i uppförsbacke för att åtnjuta maximal glädje. Vid blåst och snödrev sätter man sig med ansiktet mot vinden, gärna med pulkan framför sig eller en snabbt uppskottad snömur. Denna position lämpar sig även som kissposition för tjejer! Den är dessutom helt utmärkt att använda sig av på topptur. Här är en film där Petter, Joel och jag samtidigt utöver denna position under muntra tillrop.

Situation 3. Du befinner dig i lägret. Toppturerna är avklarade. Du håller på med förberedelserna inför natten. Tandborstningen är klar, middagen ligger som en klump i magen redo att värma dig hela natten. Nu är det bara en sak kvar. Nästan varje gång som vi slog läger byggde vi vindpilar av snö mot vinden. De var ibland upp till metern höga beroende på vind och snödrev. Bakom dessa pilar satte vi sedan tälten. Hur som helst. I den vinkeln som bildas längst fram i pilen är det utmärkt att anlägga dasset! Man lägger helt sonika en skida upp och ned och sätter sig på denna (stighuden sitter med fördel kvar på skidan), men var aktsam, ty stålkanter äro vassa och genitalier äro ömma. På en sådan här toalett kan man sitta i stort sett hur länge som helst, såvida inte skinkorna perforeras av drivsnö och isande vindar, som ju var fallet ibland. Då gäller just devisen “snabbt och smärtfullt”.

Sammanfattningsvis vill jag bara nämna att det är en märklig och fin känsla att sitta med tjock dunjacka, lovikavantar, mössa, långkalsonger och duntofflor med rumpan bar och titta på de fantastiska Sarektopparna i månskenet. En känsla jag saknar när jag sitter på porslinsskålen i min lägenhet i Östersund och glor in i en dörr.

Och kom ihåg, sprita händerna och bränn papperet!

/Din bajsguide i vintergatan, Josef Larsson

Share
Det här inlägget postades i Dag för dag, Filmklipp. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till 24 februari 2010 – dag 6

  1. Johan skriver:

    Ni glömde det väldigt smarta och miljövänliga tipset att använda snö istället för toappaper, funkar alldeles utmärkt =)

  2. Glenn Alenius skriver:

    Jag fattade som att ni gjorde en tur till i vinter men når jag läser er vintersarek.se ser jag plötsligt att det är föregående år.
    Jag följer er ändå, med stort intresse, eftersom jag är sugen på något liknande.
    Iden med en vinterguide är strålande! Jag kommer säkert att köpa er bok.

  3. Henrik skriver:

    Vad kul att du följer oss!

    Ja ett år har gått, och allt vi skriver om har redan hänt, men ibland känns det nästan som att det är ”färskt” även för mig. Många både större och mindre händelser man glömt som helt plötsligt poppar upp nu när jag tänker tillbaks såhär dag för dag…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *