7 mars 2010 – dag 17

Den 7:e mars finns inte antecknad i min dagbok. Kan tyckas konstigt då vi under de pågående dagarna låg inblåsta i en snöbivack. Fyra killar i en och samma snögrotta på uppskattningsvis 6.5 kvadratmeter, högsta uppmätta takhöjd 1.45 meter, ständigt krympande. Aktiviteterna som bjöds var således inte så många, vi låg som små fågelungar i ett trångt bo fyllt med dun. De här dagarna var ändå inte något som jag kommer ihåg som besvärliga. Några dagar senare sammanfattade jag vår isoleringen såhär:

“Det började blåsa kraftigt en kväll för några dagar sedan, vi satt i Atlastältet och funderade på om vi skulle låta det stå kvar eller ta ner det. Som tur var hade vi redan grävt snögrottor för att sova i. Efter en lång diskussion bestämde vi oss för att låta Hilleberg visa vad de går för.

På morgonen vaknade jag först och tidigt som vanligt. Runt 05.00 snarare. Jag kröp ut genom den halvt igendrevade ingången och märkte att världen hade förändrats utanför vårt trygga bo. Atlas von Hilleberg låg nertryckt mot marken i den kraftiga vinden, sikten var mycket låg i snödrevet. Jag kröp in igen, väckte grabbarna och försökte förklara läget. De nyvakna ville inte tro mig att vi var tvungna att gå ut och ta ner tältet. Först efter att jag gått ut igen och filmat stormen med kameran blev det liv i dem och vi gick ut tillsammans för att stormsäkra utrustningen. Vi jobbade frekvent med att gräva fram pulkorna, packa ihop Atlas som ännu var helt, upprätta vindmurar framför bivackingången som ständigt drevade igen, slog upp ytterduken på det mindre Nammatjtältet för tillfälligt kök och slutligen kunde vi äta frukost först fem timmar senare. Då var alla faciliteter sammankopplade med ett rep som gick i en cirkel mellan bivacken, pulkorna, kökstältet och toaletten. Det var nödvändigt att alltid hålla en hand på repet under tiden man kämpade mot vinden och snödrevet, sikten var så kort att man lätt skulle kunna gå vilse på de fem meter korta sträckorna.

En dag i bivack går rätt fort ändå. Vi sover i säkert 14 timmar, pratar om allt och inget, äter, läser, pissar i en flaska.. Living the dream? Ja det här hör självklart till! Dock tappar jag rutinerna lite, orkar inte borsta tänderna, glömmer sprita händerna efter dass, glömmer vitamintabletterna, orkar inte torka blöta sockar eller vantar. Konstigt då man egentligen har så mycket tid…”

Share
Det här inlägget postades i Dag för dag. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *