4 maj 2010 – dag 75

Idag gick vi äntligen på tur igen, efter många dagar i gråväder. Det var otroligt jobbigt! Att gå på tur alltså. Som om benen hade tappat allt de vant sig vid under de senaste 70 dagarna. Huvva. Jag och Petter gick en mycket obekväm väg till vargtoppen via Mihkajiegna och kom fram pustandes och stånkandes då de andra två redan hade hunnit vidare till nästa topp. Vi satt still och väntade innan vi alla fyra gjorde gemensam nedfärd från Vargtoppen via en stor skålformation. Hade kunnat bli ett dunderåk om inte dimman hade sabbat den brantare starten för oss. I stället fick vi sikt längre ner och det blev sammantaget en ganska så trevlig tur, utan någon som helst brådska någon gång under dagen. Jag började reflektera över att det snart var dags att bege sig hemåt igen:

“Bara två veckor kvar, känns konstigt. Samtidigt inte. Mest känns det som vi har varit ute på tur och snart ska hem, no more no less. Hade hursomhelst varit fint om vi fick göra Sarektopparna imorn, hoppas på det.”

Share
Det här inlägget postades i Dag för dag. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *