7 maj 2010 – dag 78

Aldrig har jag känt 17 minusgrader vara så förbenat kalla!

Under en längre tid, egentligen sen första maj hade vi haft go värme större delen av dagen. Från att ta tre timmar på oss att komma iväg på morgnarna i februari var vi nu nere på en timme cirka, mycket beroende på att man inte behövde manövrera köket med tumvantar och att det var allt lättare att hitta rinnande vatten i jokkar. Dessutom krävdes inte längre värmebyxor utanpå långkalsongerna, ej heller dubbla dunjackor, trippla vantar eller dubbla mössor. Att byta om från sovunderställ till svettunderställ på morgonen hade också börjat gå fortare då man slapp att göra hela den proceduren i sovsäcken.

Vi hade helt enkelt börja gotta oss rejält i solen och värmen och släppt en del på de hårda morgonrutiner vi kört med innan.

Så dyker 17 iskalla minusgrader upp! Efteråt fick vi reda på att det var någon form av köldrekord i maj. Jag har varken innan eller efter upplevt 17 minusgrader så kalla som då, och jag kunde för mitt liv inte begripa hur vi, två månader tidigare, kunde leva och må bra med temperaturer under 30 minus stora delar av dygnet…

Men bara några timmar efter uppgång började solen värma igen och Joel och jag gick den jättefina kammen mellan Gávabákte och Såltatjåhkkå, där det går att gå på skidor hela vägen! Åket ner var även det fett najs och vi var faktiskt hemma till lunch, där vi sen satt och solade och hade det riktigt skönt långt in på kvällen.

Dagens film är på när Joel stolt och med en mycket märklig dialekt berättar vilka toppar vi bestigit på Sarekmassivet fram till innevarande dags dato.

Share
Det här inlägget postades i Dag för dag, Filmklipp, Toppar och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *