12 maj 2010 – dag 83

De två bakomvarande dagarna hade jag känt att det mesta kvalitativa jag kunde göra under de rådande omständigheterna var att praktiskt taget göra ingenting. Och det gjorde jag också. Det var underbart! Låg i tältet i två dagar i växlande väder, allt från sol till nästanregn och kände hur min förnöjsamhet bara steg och steg. Det är viktigt att ta sig för det man verkligen vill, och råkar det under en lite period vara ingenting, ja, då är det också ingenting som skall göras. Under gårdagskvällen satt vi enligt dagboken baröverkroppade och solade vid 18.30. Om jag inte minns helt fel rattade vi även in SR P2 och lyssnade på klassisk musik. Låter ganska skönt faktiskt.

Denna dag, den 83:e på vår resa, var jag således full av fysisk och mental energi igen. Vi påbörjade vår förflyttning runt Nijak, Sareks nordligaste utpost.

“Gick hyfsat långt i den ganska starka vinden utan att det tog tid eller var särdeles jobbigt, slog läger redan vid 12. Gött. Funderade på Niják, men därav blev intet. Fick sug efter att trots allt hinna med Áhkká, ser grymt fint ut härifrån. Så jag och Petter satsar på Niják och Gisuris imorn, det ger oss nämligen en “extra” dag och med max väderflyt skulle vi då kunna ta Áhkká…

En vecka kvar, varav två dagar är turdagar, de andra förflyttning. Sen har det gått tre månader. Solen lyser och tältduken floffar i vinden klockan 10 på kvällen. Sjuka kontraster, om man jämför med när vi startade turen.”

Share
Det här inlägget postades i Dag för dag. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *