Bakgrund

Under våren 2008 besöker Joel och Josef för första gången Sareks nationalpark. Turen sker i samband med utbildningen till fjäll- och vildmarksledare på Malungs folkhögskola, och man kan väl säga att det var kärlek vid första ögonkastet. Hit måste vi igen, var känslan som blev kvar när den tio dagar långa turen var över. Fröet till projektet var sått.


Ganska omgående börjar nu Joel och Josef att tillsammans med klasskamraten Marie fundera på när de ska återvända och vad de då ska hitta på. Valet faller snart på Stora Sarektraversen och planeringen sätter igång.

 

Under samma höst börjar Henrik på Lofoten folkhögskola i Norge och upptäckter där till sin stora glädje att det där med berg, snö och skidor är förbannat kul. Smått avundsjuk får Henrik också sporadiska rapporter om den stundande turen på Stora Sarektraversen genom Joel, och önskar innerligt att han kunde vara med.

 

Så i slutet av mars, ett par veckor innan turen ska gå av stapeln, gör olyckliga omständigheter att Josef inte kan följa med. Joel och Marie river sitt hår, vem kan följa med dem på så kort varsel? Turen måste bli av efter all planering och längtan. Det är då Joel ringer till Henrik, som inte är sen att haka på, och fjorton dagar senare står de tre äntligen i Ritsem och turen kan börja.

 

Tio dagar senare, efter en underbar tur och flera erfarenheter rikare, sitter de så på Saltoluokta fjällstation och sammanfattar turen. Att även Henriks kärlek till Sarek är väckt går inte att gömma för någon, och ännu en själ är för evigt frälst av Sareks spektakulära scenerier.

 

Glädjen över att ha ”upptäckt” en så vild och alpin miljö här i Sverige är svår att få ur huvudet och stora planer utan någon egentlig verklighetsförankring börjar diskuteras. Ska vi inte vara där i två, tre månader och göra alla de roliga turer vi har lust med, säger någon. Kanske skriva en bok, inflikar någon annan. Vad sägs om en film?! utbrister en tredje.

 

De storstilade planerna träder dock lite grand i glömska när jobb och studier återigen blir en del av vardagen, och hade det inte varit för Joel hade det nog inte blivit något mer än drömmar. Så här berättar han:

 

För andra året i följd hade jag nu alltså besökt Sarek vintertid, och de små galna tankarna från förra året hade fått än mer intryck att växa i. Visst snackade vi om det efter fjolårets i särklass bästa åk från Tjångnåristoppen strax sydväst om Sarektjåhkkå. Och ja, nog var vi tre som gjorde årets tur rörande överens om att området enkelt var värt att bosätta sej i över en vinter. Men tankar tar lätt slut vid ord, och de flesta normalt funtade som i alla fall jag känner skaffar sej ofta lite mer uppstyrda planer.

 

När jag var tillbaka på jobbet i Kebnekaises restaurang kunde jag dock inte riktigt släppa de tankar och drömmar som skapats på Saltoluoktas bastubänk. Varför skulle det inte gå, frågade jag mej. Och det där med att skriva en bok, ja, nåt beständigt skall man ju göra av sitt liv. Och skriva är ju faktiskt kul också. Tillsammans med mej på Keb jobbade även Jocke och Ylva, vilka precis satt med slutredigeringen av sin egen bok om paddling i St Annas skärgård.

 

Inspirerad av deras arbete, och med en förläggare som jag nu alltså hade en ingång till, var det inte mycket att hålla på. Bara att ringa. Och ja, det var faktiskt bara att ringa. För där i andra änden svarar den mest positiva röst jag hört. Han tyckte min idé lät hur kul som helst och ville gärna ses i slutet av sommaren för att snacka mer. WOW. Glad som attan berättade jag mina planer för Petter och slängde samtidigt ur mej frågan om han inte skulle hänga på. ”Klart jag ska”, blev det överraskande men positiva svaret svaret och så var det bestämt. Två snabba telefonsamtal till Josef och Henrik senare och vår trupp var komplett. Stenen var satt i rullning…

 

Våren övergår i sommar och tiden går utan att speciellt mycket händer. Joel känner att det behövs en rejäl spark någonstans och författar en stipendieansökan. Mest för att markera seriositeten på projektet inför varandra. I slutet av augusti träffas de alla fyra tillsammans för första gången och startskottet går!

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *